Warning: Use of undefined constant _FILE_ - assumed '_FILE_' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/1/9/3/enkoppkaffe.se/httpd.www/wp-content/plugins/easygravatars.php on line 14 februari, 2010 | En kopp kaffe

Archives for februari 2010

Bloggvärlden blev först

För några år sedan hade jag inte ens kunnat tänka mig att lägga ut en helbild på mig med kläder på kroppen, när jag började min viktresa med rasande kilon började jag lägga ut bilder, helt vågat… Och faktiskt så var jag en aning förvånad över mig själv. När tankarna började komma på ex bukplastik så kunde jag inte ens då tänka mig att lägga ut bilder på min mage.. speciellt inte före-bilden. Skulle jag nu lägga ut dem så skulle jag definitivt göra det i en låst blogg / inlägg.

Men jag vågade… Jag la ut dem.. före och efter 6 dagar!  och det utan att ens tänka till flera ggr. Och inte ångrar jag det heller.. vet själv hur intressant det är att se andras förändring före och efter både gällande viktminskning och operationer av överbliven hud. Dessutom så ligger mina magbilder nu i magbloggen. Rätt kul sida faktiskt, har du en mage du är stolt över så visa upp den där. En tjej till som är vågad är Marina, hon och jag vi opererades samma dag av samma läkare…. Hon har med lagt ut sina före och efterbilder i sin blogg.

Mannens kommentar: Har du tänkt på att bloggvärlden fick se din mage före mig ? Haha, hade jag faktiskt ingen tanke på. Själv skrattade han över det hela och tycker att min mage ser fin ut. Men han tillägger med att säga… Du vet väl att allt det här är ett långt förspel..

Knowing

Underbara Nicolas Cage spelar huvudrollen i denna film. 
Verkligen sevärd!

 

Handling: En skolklass begraver en s.k. tidskapsel i en nybyggd skola år 1959. Alla elever ritar olika saker på var sitt papper, men en av dessa, en mystisk flicka som tycks höra inre röster, skriver i stället ner en massa – till synes – slumpvisa tal på sitt ark. 50 år senare tas kapseln upp, och det faller på college-läraren John Koestler att tyda detta ark. John inser snart att siffrorna alla är datum för stora olyckor – inträffade och kommande. Ingen tror honom och han påtar sig att själv försöka stoppa eländet

– Fler av mina filmtips finns i menyn

Han gjorde det igen

Nog hörde han inte av sig, nyfiket åkte vi och kollade in sista tiden av lilla mästerskapet.. Stolt mamma! För det slutade med att han kom på tredje plats igen, 3:e plats på juniormästerskapet i lilla mästerskapet. Sist var det stora mästerskapet som han kom tredje plats på. 

Glad kille!

Ytterligare en vinnarpris att ställa brevid de andra!

Med detta krävs det lite mat i magen, sedan skall nett lägga sig i sängen och vila magen så kanske man slipper det onda man hade igår. A la nett: Spagetti och köttfärssås. *mums*

Värken försvann med oxynorm

En myskväll fick vi, men jag hann inte mer än stort sett äta, sedan orkade denna kroppen inte mer. Magen värkte och var svullen och jag längtade bara till sängen.  Nett kom faktiskt i säng redan 20.30 *kors i taket* med en oxynorm försvann värken snabbt och jag somnade så smått.

Vaknade upp kl 3 inatt, fullkomligt trött på att sova på rygg som inte är min favoställning precis, men men.. gjorde mig ett försök att lägga mig på sidan, och där somnade jag faktiskt fram tills klockan ringde 6.30 *sensation*

Straxt före vi skulle inta lite tacos!

 

Efter 10 timmar i sängen så är det väldigt skönt att få komma upp. Och idag är det en stor dag för grabben… Ni minns väl att han spelade schackturnering för ett tag sedan ? Och dessutom vann och kom på tredje plats. Nu är det dags igen. Idag 9.30 så skall han spela!

Du ser oförskämt pigg ut

Har varit uppe ca en timma, hållt mannen sällskap innan han skall på jobb.. något han tycker är ganska idiotiskt då man kan ligga i sängen istället. Men eftersom jag bara kan ligga på rygg så tycker jag att det är skönt att få komma upp och röra på sig lite mellan varven.

Igår när jag var på SU så sa de till mig.. ”Du ser oförskämt pigg ut” och faktiskt så känner jag det med, och andra har även påtalat mig detta. Allt det kan bero på… Jag har hög smärtgräns, jag är enveten och jag har styrkan att komma tillbaka till en mer funktionell nivå.

Men visst jag har fortfarande ont och har mina begränsningar gällande kroppsrörelser. Men modet och humöret är det dock inget fel på…