Etikettarkiv: GBP

Nett tar sitt lugna här hemma, njuter helt och hållet av en ledig dag och en kväll i min ensamhet.. (mannen jobbar sent) Soffan har väl varit min bästa vän och lär bli det ett tag till under kvällen.  Jag har fått ett mail / kommentar om undran hur jag lever nu efter gastric bypass operationen.

”hej hittade din blogg av en slupm när jag surfade runt..jag står i kö för en GBP  och har nu fått kalla fötter ,, många är så negativa till detta i min omgivning.. säger att jag kommer att ångra mig ,, aldrig kommer att kunna sitta en kväll och mysa med vin och  god mat… jag måste få höra .. hur lever du i dag .. hur äter du . av matbildrna att döma .. god mat och mycket mat.. hoppas du har ork att berätta för mig .. har läst lite på din blogg oxå… kram en nervös kandidat.. nettan”

Hej Nettan!

Givetvis svarar jag och med att ta det som en fråga/svar här i bloggen så tror jag att det kanske hjälper andra som sitter med samma fråga som dig. Jag kan bara tala utifrån mig själv och mina egna erfarenheter. Jag vet att det finns många som ångrar sin operation. Men det kan jag tala om för dig att det finns säkert lika många som även är nöjda och inte ångrar sig, men de hörs inte. Man får alltid höra det negativa.

Som sagt, jag ångrar inte en sekund på operationen, det jag kan ångra är att jag inte gjorde den tidigare, men å andra sidan är det inte säkert att jag hade fått göra den då. (jag antar att det är lättare att få ett ja idag än förr)

När det gäller mat så kan jag idag äta vad som helst, och det i normalstora portioner som vilken annan som helst. Sedan väljer jag ju gärna bort sådant som jag vet att jag blir mätt av på några tuggor, som ex pasta. Hela denna proceduren har ju tagit sin tid att komma hit, det är ju ändå 2 år sedan jag opererades, så mina måltider jag äter idag kunde jag inte äta första året. Men jag har dock aldrig under hela tiden känt… Åhh, jag vill äta mer men jag kan inte. Utan när jag har blivit mätt så har jag blivit mätt.

Godis… lika där, jag kan äta vad som helst gällande godos, men där är jag lite mer försiktigare för ett snabbt intag av godis ger mig dumping med skakningar. De får jag oxå om jag har slarvat med maten och äter sött istället. Så ett tips, slarva inte med maten.

Gällande alkohol, jag har aldrig varit en stordrickare.. nästintill tvärtom, men jag har druckit alkohol sedan operationen och senast var för några veckor sedan då jag var ute med kompisar och döm till min egna förvåning att jag kunde dricka så mycket som jag gjorde, och på det blev jag inte ens onykter utan bara uppåt och glad.

Hoppas att detta ger dig mer kött på benen.. och tänk på att detta är utifrån mina egna erfarenheter om hur jag lever, men jag tror fast och hållet på att allt som händer efter operationen är till fördel om att man har mycket kunskap och en positiv inställning till livet efter.

Kram och lycka till!

Fick en förfrågan från Peter på jernsaxen om att skriva om smärta i samband med GBP….. Självklart svarar jag. Tycker det är kul när jag får frågor, och jag besvarar dem gärna, alltid kan de hjälpa någon annan.

Smärta… Först och främst så är jag av den lyckade kategorin som har en hög smärtgräns, det har jag alltid haft. Jag minns då min njurläkare sa till mig för några år sedan (för dom som inte vet har jag en kronisk njursjukdom) Hon sa… Jeanette har du inte ont ? Nää, sa jag. Skulle jag ha det ? Ja enligt dina prover så skulle du ha ont i hela kroppen. Det visade sig att jag hade urinsyra i blodet, så kallad gikt och skulle vara i behov av Allupurinol (medicin mot gikt)

Jag har den medicinen utskriven, men jag har aldrig behövt ta den, jag har inte det minsta ont. Lyckligt lottad. Japp, det måste jag medge.

Smärta i samband med en gastric bypass, var det frågan om nu. Visst finns det biverkningar, men som sagt jag har faktiskt inte haft ont (än) får jag säga. Men för den sakens skull så är det inte helt fritt från smärta. Det man kan råka ut för efter en GBP är, tarmvred och gallstensanfall. Något jag fortfarande kan råka ut för…

Förklaringen till att man kan få gallstensanfall beror iofs inte på enbart GBP, den beror på att man har gått ner i vikt snabbt, så även den som inte har utför gbp kan få det. Tarmvred, något som drabbar en opererad och är ganska vanlig.

När det gäller smärta just operationsdagarna så fanns den, men dock tyckte jag att det var inom rimliga gränser, det var känslan som om man hade fött barn, man blev uppblåst i magen (gaser) och man kände sig fortfarande som en gravid kvinna som försökte att ta sig framåt.

Dumpingar.. Något som sker då och då… Helt enkelt av att man äter för fort eller att man äter för fet mat… det ger resultat som diarre, hjärtklappning, trötthet. Har haft några dumpingar, men med tiden minskar de, men det beror även på att man lär sig allt bättre på hur man skall äta och vad man skall äta. Man får helt enkelt känna av signalerna och lära känna sin kropp på nytt.

En lyckligt lottad Nett, 
med en hög smärtgräns njuter av livet till fullo.

Jag trodde faktiskt att jag skulle få en följdfråga till mitt inlägg igår om att man faktiskt kan gå upp i vikt efter en viktoperation.

Frågan trodde jag skulle bli något såhär… Varför går inte du ner i vikt utan operationen om man nu ändå kan gå upp i vikt ?

Det är en fråga man verkligen kan ställa sig.. jag vet inte ens idag om operationen kommer att vara min lösning, det kan man aldrig veta, jag sitter inte med facit i handen så.

MEN… Jag har varit såå insatt i allt vad gällande operationen, och hur mitt liv ser ut, jag äter ingen onyttig mat. Det har jag aldrig gjort, mitt problem är att jag har ätit så stora portioner. Har då redan tänkt att operationen kommer att vara perfekt för mig, jag kommer att bli mätt på bara lite, och jag får fortfarande äta mat.

Som en del tror så slutar man i stort sett att äta efter en operation, där har de fel. Man äter fortfarande, ja kanske inte att jag äter så mycket idag, men med tiden så kommer jag att kunna äta allt mer. Normalportioner kallas det visst.. Innan åt jag en skogsarbetares portion plus lite till.

Jag behöver inte det där som lockar de flesta andra: Godis, fet mat, snacks osv.

Om en människa (som jag) verkligen tar itu med en sådan här drastiskt sak som en operation så säger ju det ganska mycket va ? för ingen normal funtad person tar till sig operation om man tror att detta skall vara lösningen på allt. För detta är en stor omställning för kroppen. Det är en helt ny värld man hamnar i.

Man kan inte återgå till sitt gamla liv!

Tyvärr så finns de de som opererar sig och inser efter nån månad att detta livet vill jag inte leva, finns även de som inte blir nöjda med sig själva trots viktnedgång och att man lever ett hälsosammare liv. Tyvärr så är det många som längtar tillbaka till sitt gamla liv.

Bara det säger en hel del om att det finns de som inte vet vad de ger sig in på när de opereras. Jag har själv sett och hört det… Trort att man får all världens underbaraste information av lasarettet / läkarna / dietister så finns de ändå de som inte vet vad de ger sig in på.

Tragiskt!

De som har problem till själva maten och att det är ett slags missbruk har en massa att arbeta med sig själva innan de ens skall göra en viktoperation, annars kan det bli galet. Tänk er en som som idag sitter och stoppar i sig mat jämnt och ständigt för att personen inte kan sluta, att det blir som en tvångshandling hos personen, tänk er den personen göra en operation. Försvinner tvångshandlingarna ? Knappast!

Jag har en fråga: ”jag läste nån artikel om nån som hade genomgått samma operation som du har gjort. den här personen hade efter ett tag, trots operationen, gått upp igen och återfått sin gamla vikt. jag undrar hur det är möjligt, jag trodde att man som opererad bara kunde äta små mängder i taget, då borde det ju vara extremt svårt att gå upp i vikt. eller? kanske har jag missuppfattat något? du får gärna förklara om du har lust”

Skall passa på att svara på denna fråga så gott som går, nu när jag har den kvar i huvudet, annars kanske den blir bortglömd.

Jag har oxå läst en massa artiklar om detta ämnet, hur många det är som är besvikna på att de inte lyckas gå ner i vikt eller att de istället går upp alla sina kilon efter att de har gått ner det de skall.

För det första…. de som tar steget till operation måste vara helt säker på vad de vill, man måste veta att man kan inte leva sitt gamla liv med godis fet mat osv. Detsamma gäller även efter operationen. Du kan om du vill festa till det nån gång, men inte varje dag och inte varje mål.

Äter du fel efter operationen så går man upp i vikt, liksom man går upp utan en operation. Därför säger jag, det är ingen genväg.. det är ett hjälpmedel. Märker man att man har diarre i mångder, ja då äter man fel. Fortsätter man och skiter i vad man stoppar i sig så går man upp. Även om man bara får i sig små mängder i den lilla fickan.

Man skall äta 6 mål per dag och då näringsriktig mat och den skall vara snål på fett, inte utesluta fett alls, för kroppen och tarmarna behöver fettet. Men väljer man att äta 6 mål per dag som innehåller endast fet mat, godis eller annat som man går upp av så hjälps det inte att fickan är liten.

Tyvärr så är det oftast de artiklarna som sätter sig på hjärnan på folk, därav får dessa viktoperationer dålig kritik av många. Artiklarna är felvinklade, om man nu hade fått reda på vad personen äter per dag så skulle det visa sig snabbt att det är deras eget fel.

Sedan finns det ju dem som har problem med maten efter operationen, där jag har hört att de kan inte äta för de kräks efteråt även om det har gått lång tid efter operationen.. då vill jag säga, DÅ är något fel. Då skall man uppsöka läkaren som har utför operationen för det är lätt att justera, då är säkerligen passagen för trång.

Så att vara viktopererad är inte bara att rasa i vikt lätt, det är nästintill ett heltidsarbete till att få det att fungera med mat, rutiner, vardagen, på arbetet.

Jag vet en artikel som var ute för några månader sedan.. en kvinna som gick upp alla sina kilon som hon hade gått ner med en operation, hon sa att hon var så besviken och att hon hade idag stora problem med att äta. Detta är beklagligt! Men kan själv säga.. Jag vet vem denna tjejen är, OCH jag vet att hon missköter sig med både maten och en massa alkohol, tyvärr så är det inget av detta som framgår i artikeln som jag oxå tycker är väldigt beklagligt!