Warning: Use of undefined constant _FILE_ - assumed '_FILE_' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /customers/1/9/3/enkoppkaffe.se/httpd.www/wp-content/plugins/easygravatars.php on line 14 Sevärt | En kopp kaffe

Färger som väcker

Det blomstrar upp staden, den ger oss färg och den får oss alla något att tala om. Diskussioner om huruvida vackert det är eller om man anser att de skall stanna kvar eller försvinna för gott. Jag var nog blåögd från början att tro att de skulle bestå, men tydligen så är det upp till varje fastighetsägare att ta beslutet om att lägga in ett nytt byggnadslov för varje målning som har målats i Borås inför No limit. Fram till årsskiftet får vi åtminstone  njuta av det hela, sedan är det bara att vänta och se. Än så länge gillar jag det och jag hoppas att vi får behålla dem.

Husmålning av Natalia Rak..

Torsdagstema – I like

Offentlig gatukonst

Finns så mycket jag skulle vilja fotografera här i stan helt ostört, dvs inget folk eller trafik runt omkring mig, bara fota och vara i stillhet. Inte alltid man får till det p.g.a av att det strömmar folk förbi och förstör synfältet med den riktade kameravinkeln, eller så susar det en bil förbi precis när man tror sig få den perfekta bilden. Men så händer det att lusten finner sig i att åka direkt från nattjobbet på morgonen, allra helst på en helg för då är det verkligen stilla runt omkring mig på stan. Samma motiv har fotats innan och visats här i bloggen, men här kommer den igen som blev fotograferad en stilla morgon…

Underbar gatukonst i Borås..

Onsdagstema – Marknadsföring

Shai Dahan som konstnären heter och bosatt i Borås, kunde inte ha valt en bättre vägg, den lyser upp hörnet om Sandwalls Plats. Först funderade jag lite över vad dalahästar hade med Borås att göra, men så är det så att all konst behöver inte vara självklar. Den är bara galet härligt placerad och jag blir glad av den.

En natts kärlek

Jag blev helt betagen av lilla staden Vadstena på närmare 6000 invånare, jag har under en tid velat besöka staden och jag och mannen tog oss dit med en natts övernattning. Bara han och jag… ”Kärlek” och faktiskt staden bara andas just kärlek.. Det är så vackert, och jag älskar att de har bibehållit det gamla som trähus och gator. Det var en alldeles strålande dag, och vi promenerade runt om slottet som är helt magnifikt.

Vadstena slott..

Vadstena klosterkyrka…

Vi hade en alldeles underbar vistelse… Det enda vi kände oss en aning besvikna på vad just hotellet. Vi hade bokat in oss just på klosterhotellet där det kostade oss en extra slant men trodde oss att det kan det vara värt, för vad kan inte vara kärlek att få bo i medeltida klostret.

Bara det att klosterhotellet har boendebyggnader runt om i hela Vadstena, vår byggnad hette så flott som slottsflygeln men befann sig inte alls i närheten eller i den medeltida miljön som man hade kunnat förvänta sig. Vi hade 6 minuters gångväg till huvudbyggnaden där det fanns frukost och reception.

Rummet och den korridor i husets byggnad var inrett som om det skulle vara medeltida, men det tog ur sig direkt bara man kom ut från den korridoren där vi bodde i byggnaden för sedan fanns stadens bibliotek. Och nej, några böcker är väl inget vi hade tänkt att låna till oss. Vi var ju där för kärlek.. 😉

Rulla runt och mysa i sängen var näst intill stört omöjligt om man nu inte hade varit 20 år igen… Med två enkelsängar på hjul och en glipa mellan sängarna på 20 cm så förstår ni resten. Sängarna för övrigt var sköna att sova i 😉 Frukosten var kanon!

Helt klart… Vadstena åker jag gärna till igen, men då skulle jag välja ett helt annat boende.

Alvastra kloster

Både jag och mannen älskar att besöka gamla ruiner, vi har besökt några genom åren och fler lär det bli. Så mysigt att få strosa omkring och bilda sig en uppfattning om hur det var förr. Alvastra kloster är ett före detta cistercienskloster som grundades 1143 och  upplöstes runt 1530.

Så vackert…

Gamla ruiner är kärlek.. 

Tänk om dessa väggar / stenar kunde tala… att få stanna upp och få se en glimt av hur det såg ut och hur människorna / munkarna levde, deras hemligheter innanför dessa väggar borde vara en och en annan.. Själv kan man bara ”ana” när man befinner sig på plats.

I mitt barndomshjärta..

Jag återvände till mitt käraste Hälleforsnäs, där jag bodde där jag trivdes och där jag hade mitt hjärta… Jag var barn och jag hade mina allra bästa barndomsminnen härifrån. Ett litet samhälle som har runt 1500 invånare idag.

Förr, då…. Var samhällets största inkomstkälla ”Brukets blå” ett gjuteri där traktens invånare jobbade, själv var jag bara barn men jag minns hur skitiga alla arbetare var då de kom ut från sin arbetsplats.

Idag lever inte bruket kvar, och byggnaderna har rustats upp en aning och det är en kärna av museum, affärer och konstverksbutiker som vi besökte.

Själva brukets huvudlokaler stod öde.. som om tiden har stannat, allt är bara lite mindre nu som vuxen än som tiden då man var barn.

När vi flyttade in i samhället så fanns det gott om ”blåa stenar” de var i överflöd och alla skiftade de i blå, turkos och grönt… Som liten var det en skatt, jag älskade att gå och inspektera dessa stenar, dess ytskikt som skiftade i både form och färgnyanser. Idag finns de knappt ett spår av dem, men eftersom jag har bott här och eftersom jag  vet var de fanns så hittade jag ändå några av dem.. Stenjakt och lite grävande så fick jag med mig några hem. Jag har ett kommande projekt för dem.

Några av dem jag fick med mig hem..