Nu så

Har jag anmält mig till årets blogg100. En av mina största taggar är just blogg100, har varit med i utmaningen innan men det var ett tag sedan nu. Då jag har bloggat lite sporadiskt ett tag det senaste, så känner jag nu att utmaningen passar perfekt för att skapa liv i mitt bloggande, den är ju ändå en del av mig och jag mår bra av att få skriva av mig. Och vad passar inte då bäst att förena det med en utmaning. Du kan läsa mer om blogg100-utmaningen inne hos Bison som startade upp den för första gången 2012.

Känner att jag har extra energi idag..
Kan nog vara vårtecknet jag hittade på vår gräsmatta innan idag..

Vårtecken börjar att dyka upp..

Ute smälter snön allt snabbare och upp kommer de fina snödropparna. Mars månad och bakslag kan vi alltid få, men förhoppningsvis inte långvariga bakslag, för nu vill jag fortsätta att se snön smälta och höra glada fågelkvitter om att våren äntligen är här.

Det är verkligen härligt att få se dessa vårtecken.. *längtat* och med våren kommer det även mycket goda nyheter. Till hösten (oktober) blir jag mormor, och det känns alldeles underbart, det blir mitt allra första barnbarn så känslan känns mysko, men dottern tror mig bli den allra bästa mormor som finns. Med min nya titel så lär det säkert bli en hel del virkat framöver. Det har redan sagts att dottern önskar, ugglemobil till vagnen, mobil ovanför spjälsäng, och babyfiltar. Självklart säger jag! Jag skall ju faktiskt bli mormor.. Ungen lär bli bortskämd innan han/hon föds 😉

När vintern..

Kommer tillbaka med råge, så döljer sig de små förhoppningarna om våren. Jag såg  förra veckan på gräsmattan hur snödropparna var på väg upp, nån dag till så hade jag fått se dess vita små knoppar, istället blev det ett snöande hela helgen.  Jag hade nattjobb hela helgen så jag fick mest se snöfall och ett kämpande av bilister att komma fram på de oplogade vägarna i och utanför staden. Märkligt hur det kan gå en helg helg och man knappt ser en plogbil, istället ser man fartdårar som försöker ta sig fram och med varje medel skall köra om och ligga först. Inte konstigt att det sker en massa olyckor. Många av dem är totalt onödiga om man bara hade haft respekt för väglaget. Sedan får man nog medge att rutiner med att ploga inte är direkt hög i Borås.

Nu avtar äntligen snöandet här hemma och jag hoppas att snart få återse de snödroppar som var på väg upp i gräsmattan.. Nåväl, jag vet ändå i sinnet att våren kommer hur eller hur, och det är den tanken jag lever vidare på. Så snälla du vintergud, ta du en välbehövlig och förtjänt semester och låt vårguden få ta över.

Så länge..
Tills dess njuter jag av att jag har möjligheten..

Att skapa mig vårkänslor i hemmet..

I City

Märker man inte av vintern, det är som natt och dag att endast färdas bort några mil. Det är endast när jag har ärende ner till City som jag bege mig dit. Denna gången besökte jag tandläkaren. Varje gång jag kommer dit passar jag alltid njuta av stadens förändring, nog är det skillnad på Borås ”textilstaden” från det man var ung tills dagens mer nytänkande. De senaste 2 åren med No limit har verkligen fått staden att väckas upp och få liv.

Artisten ”Kobra” No Limit Borås 2015
Så läcker!

Vårens första dopp i Viskan ?
Eller så njuter de av vårsolen..
Liksom jag gjorde..

Annars hänger snön i luften här hemma ute på landet.. Och det sägs att det skall komma mera av det under de närmaste dagarna. Så här befinner man sig mellan vinter och vår som försöker att slå ut varandra.. Själv drar jag ner persiennerna och se till att njuta av de sista lediga dagarna. Till helgen är det åter arbete 🙂

Det är så stilla

Runt husknuten på morgonen, det är nog den allra bästa tiden oavsett om man är ledig eller kommer hem från jobbet. Synen av solen etsar sig fast och man kan känna sig lugn med sinnesro. Snön har haft en envis vilja med att komma tillbaka precis då man tror sig att den skall hålla sig borta, för jag hör fågelkvitter och jag känner hur solen värmer mina kinder och jag känner den där doften.

– Våren finns där bakom hörnet,
Vi får bara hålla oss till tålamods lite till.

Den 4 Januari i år gick jag ner lite i tjänst, jag jobbar nu enligt schemat.. 1 natt mindre på 8 veckor. Inte för att det känns ännu, för krisen med personal har känts som att jag istället har gått upp i tjänst, det har blivit allt fler jobbade nätter och tröttheten har slagit omkull mig flera ggr om. Så den där våren bakom hörnet känns bara allt mer välkommen.